Systrarna av Silverdalen (åk 3-5)
Pascale Vallin Johansson
Jag borde förstått att den inte fanns på riktigt. Den där världen där min tvillingsyster bodde. Ändå hittade jag dit tillslut.
Ylva-Li har aldrig haft någon riktig vän. Någon som förstår så där bra som bara en bästis kan göra. En sådan vän som man läser om i sagorna.
Klassen ska samlas för att titta på en solförmörkelse och Ylva-Li har sett så mycket fram emot det. Då får hon syn på en flicka i gammaldags klänning som vinkar åt henne att komma. Ylva-Li följer efter henne. Plötsligt är marken snötäckt. Och skolbyggnaden är annorlunda. På utsidan ser den likadan ut, men när hon öppnar dörren till klassrummet finns där inte längre bänkar. Rummet är fyllt av prydliga rader med sängar. Och längst in, i en av sängarna, ligger någon. En flicka i hennes egen ålder. Barbro. Ylva-Li kan inte tro att det är sant, precis som i Allrakäraste syster av Astrid Lindgren. Boken hon älskar och är döpt efter.
Ylva-Li har kommit till en annan tid men är kvar på samma plats. Hennes skola var för länge sen ett barnhem för föräldralösa flickor. Det är 1945 och andra världskriget pågår. På barnhemmet är livet hårt och inrutat. För att Ylva-Li ska förstå vart hon hamnat och hur hon ska ta sig tillbaka till sin egen tid så behöver hon en anledning att stanna på barnhemmet. Hon låtsas att hon är på flykt undan kriget och inte förstår svenska. En lögn som visar sig fungera väldigt bra. Men hur ska hon få reda på hur hon rest tillbaka i tiden? Hur ska hon komma tillbaka till mamma? Och hur ska hon kunna lämna Barbro?
En lagom mystisk och spännande bok där läsaren även får veta en hel del om hur livet kunde vara på 1940-talet. En tid då barn inte alls hade samma rättigheter och möjligheter som nu.